Fådelsedag

I en vecka har livet varit helt annorlunda. 

Helt.annorlunda.

Under en veckas tid har vi inte tittat på tv en enda gång. Knappt använt mobilen. Vi har sovit middag, lagt oss tidigt och gått upp tidigt. Vi har punktmarkerat vissa muskelgrupper som har fått träna extremt mycket med extremt lite återhämtning. Frukost, lunch, middag och mellanmål har intagits i skift. Har vi haft tur så har maten varit lite mer än rumstempererad. Att få en egen portion mat verkar som ett minne blott, hädanefter delar man med sig. Men vi misströstar inte. Oftast får vi nåt tillbaka i utbyte. 

Under en veckas tid har vi fått så mycket skratt, så mycket bus, så mycket tårar att trösta att hjärtat är helt fullt. Det märkliga är att hjärtat bara växer och växer. När leendet, skrattet, buset, dansen kommer då glömmer vi att vi inte sov något alls de första tre nätterna. 

Att du som är så liten är så anpassningsbar. Att du på så kort tid förstått att vi är här för dig och att vi är din mamma och pappa är helt magiskt. 

Välkommen till Sverige älskade Kotte! Nu dansar vi!