Det var kul när ni kom. Det var skönt när ni gick.

Ni vet den där sången That’s what friends are for, Rod Stewarts gamla dänga från 1980-talet? Den låten har liksom varit min signaturmelodi genom hela Tjejklassikern. Bara en väsentlig skillnad. Jag byter ut ordet ”friends” till ”kusiner”.

Tjejvasan: Min moster fick fint husera sin systerdotter ett par dagar medan mellanbrorkusin Daniel fick äran att lära sin Frökenkusin skidåkningskonstens alla regler. Eller i alla fall det mest basala, som hur man spänner på och av skidorna och hur man tar sig någorlunda framåt. När det väl var skarpt läge i februari öppnade storasysterkusin Magda sitt hem för alla oss fyra tjejer. Dessutom var både hon och moster tillstädes och hejade vid målgången. Underbart!

Tjejvättern: Här var egentligen inte kusinerna så inblandade, men Magda själv deltog, så vi hann ses en snabbis innan start.

Vansbro tjejsim: Än en gång slog Magda frikostigt upp sina portar för tjejerna och mig.

Och nu på söndag är det alltså dags för Lidingö tjejlopp och nu kommer inte lillebrorkusin Andreas undan. Det var mycket uppskattat att få boendeerbjudande från lillkusinen eftersom han och sambon bor på Lidingö. Smidigt värre. Me like.

Moster skickade dessutom bästa ramsan idag: Heja Ida sista milen, sedan blir det största smilen! Heja, heja, heja!
H.u.r. ska det kunna misslyckas på söndag med en sådan fantastisk ramsa i huvudet!

Mycket tacksam för mina engagerade släktingar!