Inget jag planerade

Men visst hoppades jag att det skulle gå bra idag på loppet. Har inte sprungit en mil i ett sträck sen i höstas och inte alls så mycket på asfalt. Målet och förhoppningen var att benen skulle klara milen vilket innebar att jag skulle klara Ölandsbron. 

2700 personer startade och allt kändes urbra. Toppenväder och massor Med glädje. Hade klockan med mig och såg att jag med lätthet låg på en snabbare tid än vad jag vanligen gör. 

Högbron klarades av med lätthet och sen fick jag följe av en Herba-kollega under brons sista kilometer. Det var trevligt med sällskap. Vid 10 km kändes det tråkigt att ge upp. Fortsatte för att se hur långt jag skulle hinna/orka. 

Lite ont i knäna, men konditionsmässigt gick det jättebra. Vid 15 km tänkte jag gå, men då var det någon som anade att bilen borde komma snart, så då pinnade jag på lite till. 

Vid 16 km kom förvarningscyklisterna och vid 16,45 blev jag omkörd av mållinjen. Helnöjd med min insats.  

   

Picknick med vänner satt fint efteråt. 

Kommentarer inaktiverade.