Jag ska bara dricka upp den här först, så ska du få den sen. Då får du ju en alldeles egen flaska, sa knodden på friidrottsdagen och lämnade nöjt över flaskan till mig.
månadsarkiv: september 2013
Njuta
Det blev en dejt med Louisen idag.
Först när hon kom fick hon hjälpa till att rensa grusgången. Funderar på att införa det för alla besök vi får. Det kommer antingen resultera i en snygg gång, alternativt att vi sparar mycket pengar på kaffe och fika eftersom folk eventuellt slutar att hälsa på. Hur som helst så tog vi sen en promenad längs med havet. Gäller att passa på när hösten bjuder på fina soldagar.
Sen lekte vi klädaffär.
Det gick till som så att jag var butiksbiträde och Louise var kund. Jag plockade fram kläder och kunden sa ja tack eller nej tack. Det blev rätt många ja tack. En hel bärkasse full.
Sen åt vi kräftor och aioli.
Maken åt stjärtar, men vi andra kämpade och slet för födan.
Men som alltid är det värt allt slit när man väl sätter tänderna i kräftmackan.
Det var ju snällt av mig
Titta vad jag har fått! utbrast Kitty glatt, Luktegott ända från Amerika.
Det ja! Det var inte illa, sa jag. Vem är det som förärat dig med denna doft?
Hon den däringa Lillsvägerskan du har, hon var det. Och hennes karl var väl med på ett hörn, kan jag tänka mig.
Jasså brorsan och Mimmi? Det var ju snällt av dem, sa jag och spelade dum. Jag visste mycket väl att det var de eftersom det var jag som levererade presenten till Kitty, men hon träffar inte så många andra att prata med och hon blir så glad när hon får berätta, det lilla livet.
Jag lägger ribban
Kostcirkeln i ett nötskal
Buskablyg
Du är ju störd! utbrast Kitty förtvivlad. Fattar du inte hur rubbat det är att du ens plockar fram kameran i en sådan situation. Har du ingen förståelse för hur j.a.g. känner mig när du blottlägger mig så här?
Nä, jag fattar faktiskt inte vad du menar, sa jag. Vad då blottlägger?
Du stod ju för tusan helt ogenerat och fotade mig när jag var i d.e.n. positionen! fräste Kitty så kylarvattnet stänkte. Fattar du inte att det skulle vara samma sak som om jag tog med kameran och hängde med in när du är hos gynekologen. Helt.frikkin.opassande.
Det är väl kanske inte r.i.k.t.i.g.t. samma sak, sa jag, men det var tydligen som att tala för döva öron.
Här på mitten står alla fel, sa besiktningkillen glatt och pekade på det vita utrymmet.
Lycka är
Cirkeln sluten
Som den trogne avkodaren vet är ju mina päron hundägare. En mycket snäll och tillgiven svartvit engelsk springerspaniel har varit deras i 10 år.
Men i somras var det dock en sorgens dag den 13 juni då mamma och pappa tvingades ta beslutet att deras fina, omtänksamma, fantastiskt goa Vovve behövdes avlivas.
Det är märkligt det där, hur ett djur kan beröra en. Det ska inte stickas under stol med att det gräts en skvätt då i somras och faktiskt så tårar det sig lite nu med när jag tänker på hur go’ den hunden var.
Fina Mose, eller Vovve som han alltid fick heta här på bloggen.
Det har varit tomt hos Päronen sen den där dagen, men för ett par veckor sen blev det full rulle igen då en ny pluttis tog plats i det päronska hushållet. Nya Vovve. Eller Vovve 2.0 om man vill.
Och.det.går.i.hundrafemtio.knyck.
Hela tiden.
Knappt still mer än två sekunder i taget.
Dessutom har de en kattunge med, så det är fullt ös nonstop i princip. Det kommer bli mycket gos med de godingarna framöver.
Note to self
Ha inte den där färgglada tunikan från Indiska tillsammans med tunna tajts. Tunikan fastnar lite i nylonen och du vill i.n.t.e. troschocka fler föräldrar.