Tut tut

Det är ju helt solklart! utbrast jag. Sån banner måste vi ju bara ha!

Ja, det hade ju varit fränt med texten Honk if you love Kitty, sa Kitty.

Mmm, nu tänkte jag mig snarare Honk if you love idakoden, sa jag och insåg att jag borde nog valt mina ord bättre.

Vet inte om jag är så intresserad av det, jag, muttrade Kitty. Tyckte mitt förslag var bättre.

Då får jag väl hitta någon som ä.r. intresserad, då, svarade jag.

Kitty mjuknade.

Nu sa jag ju inte helt nej. Du missförstod mig nog. Jag menar snarare att, ta fram ett förslag så vi har något att utgå från. Vi ska nog komma överens ska du se.

20130819-203617.jpg

Lustfyllt

Idag var det uppstart för en tio veckors utmaning i träningsgruppen.

Det märktes att många tar detta på stort allvar. Det snackades näring, mellanmål och träningsupplägg. Kan tänka mig att många medtävlare i utmaningen sitter där hemma på sina kammare nu och slipar på sina planer för att ta hem vinsten om tio veckor. Vinnarskallar.

Givetvis har jag också gjort en plan. Jag är också en vinnarskalle.

Vet att det inte är så strategiskt att avslöja min plan, min gräddfil till prispallen, men jag bjuder på den. Jag gör det. Kopiera den rakt av om du har lust.

20130818-202931.jpg

Löpa linan ut

Idag var det sedan länge bestämt att det skulle bli långlöp. Tanken var att vi skulle vara ganska många med som skulle ta sig från en av minihålorna i kommunen, via oss och vidare till slutmålet hemma hos Svägerskan och Svågern.

Det var dock en ganska bantad skara som tog sig an uppgiften idag. Jag avstod på grund av det här och det här, men Maken var på och Svägerskan och Svågern. Så klart.

Så vi vände på bansträckningen. Svägerskan, den hurtbullen, hade som mål att ta hela sträckan på ca 27 km, Svågern planerade att hoppa av hos oss, efter 18 km, och Maken skulle ansluta i Hålan och hänga på till målgång, vilket skulle bli ca 1 mil för honom.

20130817-203649.jpg
Svågern i mål och de andra två passerar strax hemma hos oss.

20130817-203830.jpg
Syskonen Svensson fortsatte efter en liten vätskepaus.

Själv tog jag mig en tur med Lexa och testade de nya cykelskorna. Sen blev det efterhäng och middag hos oss.

Kalmar mini tri 2013

Vilken dag det blev igår! Bara folkfesten i sig var ju värd att uppleva, fast det var nog strået vassare att se det ur min synvinkel.

Åsa startade en hel halvtimme före mig, så henne behövde jag inte fundera på under hela tävlingen. Det jag helhjärtat istället kunde fokusera på var att inte komma sist. Innerst inne trodde jag väl egentligen inte att jag skulle komma sist. N.å.g.o.n. borde ju vara sämre än mig. Alternativt, jag borde ju vara bättre än n.å.g.o.n. Eller?

20130815-214130.jpg
Nervös innan start.

Simningen gäckade mig, men det var ju inte mycket att göra åt. Har man simtränat hela fyra och en halv gång innan tävlingen, så får man liksom ta det för vad det blir. Gick i mål med i alla fall ett par deltagare bakom mig. 19:39 efter 520 m kan bara bli bättre till en annan gång. När Sim-Emma, som var funktionär, hejade på mig försökte jag i alla fall ta några crawltag.

20130815-214221.jpg

Sen kom det roliga! Cyklingen. Hej vad det gick! PB på snittiden som hamnade på drygt 28 km/h. Totalt efter 18 km blev tiden 38:17 och då hade jag dragit om en hel del konkurrenter. Turligt nog hade gatorna hunnit torka tills cyklingen, så det var bara att ösa.

När jag hoppade av cykeln och joggade in på växlingsområdet var jag ganska stum i benen, men precis som vid första växlingen stod hejarklacken beredd och hejade som tossingar. Det gav så klart mer energi till att fixa de sista kilometrarna.

20130815-214936.jpg

Det var ganska glest med folk nu och det var svårt att avgöra min fart. Försökte kämpa på, men eftersom jag var rejält trött kunde jag inte avgöra om jag sprang fortare eller långsammare än
min vanliga distansfart.

Hur som helst kom jag in mot centrum igen och hejaklacken mötte mig igen. Sen var det bara ett par svängar kvar och så upploppet.

20130815-215610.jpg

Åh, vad nöjd och stolt jag var när jag gick i mål! Hela klacken stod vid målgång och hejade in i det sista. Fick en vattenflaska och en t-shirt, men tittade mig förvirrat omkring. Var är medaljutlämnandet?

Får man ingen medalj? frågade jag en funktionär.
Näe… Men en fin tröja! svarade hon.

Inte samma sak. Ville ha medalj. Kände mig lite snuvad. Hade ju för tusan utfört en stor bedrift ju!

Hittade min klack och vad händer? Jo jag får en medalj! Fantastiskt!

Löpningen avklarades på 21:59 vilket gav en snittid på 5:17/km. Mycket bra för att vara fröken. Och efter två grenar dessutom.

Totaltiden slutade på 1 timme 25 minuter och 40 sekunder. Väldigt, väldigt nöjd. Och inte alls sist.

För Åsa gick det också bra. Hon anslöt gänget och hejade mig i mål.

20130815-220627.jpg
Min fina klack.

Är så tacksam för alla som tog sig tid att vara med och heja. Ni är helt fantastiska!

20130815-220649.jpg
Heja oss, det här var galet gjort. Och galet roligt!

Om man inte fick nog av frökens bedrifter så kan man läsa om det här i en annan synvinkel.

Samma strategi som vid semesterpackandet

20130813-210112.jpg

Vad jag gör?

Det var en dum fråga! Jag packar ser ni väl. Jag har ju lagt fram sport-bh och herbatröjan och sen behövde jag en paus. Det är faktiskt jobbigt att packa. Jobbigt att tänka ut allt jag måste ha med. Så jag tar en paus.

Det är statistiskt klarlagt genom åren att jag packar bäst mellan tio och midnatt, så jag pausar här en timme till.

Eventuellt kommer jag snart känna press på att jag borde börja packa, så jag kommer eventuellt att resa mig upp och driva runt lite irrationellt hit och dit och låtsas packa/leta efter saker.

Tills klockan är tio.