Naggad i kanten

Suck, jag har bara väntat på det, stönade Kitty. Titta bara hur jag ser ut!

Kitty stönade och jag såg hur några droppar spolarvätska letade sig fram. Så ja, sa jag. Nu tar vi det lilla lugna.

Kitty tog ny sats, Jag visste det! Jag visste det. Och som den där kvinnan ropade på sitt barn! Öppna.inte.dörren. Så skrek hon. Och vad gjorde ungen? Åååååh fina, fina jag. Nu är det kört. Det blir skroten nästa.

Du är sån dramadrottning, suckade jag.

Pah, fnyste Kitty, jag hörde ju hur mamman högt och tydligt ropade till den där kotten: Iiiiiinte d.e.n. bilen!! Lyssnar inte barn på sina mammor längre? Jag visste att det skulle bli min död att parkera på den där parkeringen! På andra jobbet i den andra minihålan hände det här aldrig. Aldrig. Där var jag trygg. Jag saknar det stället. Åååååh.

Spolarvätskan sipprade nu ordentligt och rann i strida strömmar ner över motorhuven.

Men nu glömmer du en sak va, sa jag. Det där lilla, lilla strecket gick ju bort.

Ååååh. Men som du gnuggade sen, surade Kitty.

Och den där lilla bucklan som blev, den ser bara jag.

Men J.A.G. vet att den är där. J.a.g. är skadad. J.a.g. blir mig aldrig lik igen!!

Ge dig nu lipsill, sa jag. Maken kunde inte ens se bucklan och färgen från den andra bilen är ju helt borta! Vill du ha ett plåster och en puss på bulan? Det brukar funka för gnällspikar.

Nu är du så där hysteriskt rolig igen, fnös Kitty.

Ja, ja, sa jag. Vi bestämmer väl parkeringsplats tillsammans hädanefter. Dessutom kanske jag kan åka buss ibland.

Bara till jobbet då va, sa Kitty oroligt och jag såg hur spolarvätskan börjat att avstanna.

Jadå. Det är klart, sa jag. Oroa dig inte för det. I övrigt är det du och jag.

20110830-211020.jpg

Välpackad

Är på utflykt.

Har med mig en bok, sudukotidning, två mackor med salami, lite varm oboy, lite te, en banan, jacka, mössa och en kudde.

Precis. Rätt gissat. Är på bockjakt med Maken igen. Insmord i djungelolja använde jag mina tidigare erfarenheter och kissade i.n.n.a.n. insmörjningen den här gången.

De varma dryckerna, jackan och mössan är med för att jag ska slippa frysa som sist och kudden till att sitta på, eftersom jaktryggsäckar tyvärr inte är gjutna efter min ändalykt och gav mig rumpkramp och domningar sist.

Maken bara stirrade på mig, men sa att jag fick ta med mig vad jag ville så länge jag bar det själv. Så sagt och gjort.

20110821-193138.jpg

På glid

Är med Maken på uppdrag.
Vi ska dryga ut maten i vinter genom att skjuta lite gulliga och välsmakande rådjur. I förebyggande syfte smörjde jag in mig i en ny lotion jag köpte i somras. Jättebra ska den visst vara. Effektiv med. Mot mygg alltså. Bara det att jag inte direkt reflekterade över namnet.

Djungel.o.l.j.a.

Det kunde slutat riktigt illa. Skulle på tjotta innan vi for till skogen. Höll på att glida av ringen eftersom jag smörjt in benen från anklarna upp till troslinningen. (Är inget fan av mygg och tänkte det kunde vara synd om Maken bommar sin välbyggda bock med sexton taggar bara för att frugan sitter bredvid och svär och fäktas med myggen, knotten, älgflugorna och de vanliga flugorna.)
I alla fall, toaincidenten slutade väl.
Tog mig även ett par väldoftande sprut av den fantastiska parfymen Myggspray. Man riktigt känner hur kemikalierna förstör allt levande what so ever vid första spraydosen. Fantastisk kvalité.

Så nu sitter jag här med min Make i tornet och luktar mumma. Byxorna klibbar, men varenda mygg har hittills vänt sin kos efter ett varv runt min väldoftande kropp.

Nu fattas bara bocken. För jag sitter i princip blixtstilla.

20110816-192027.jpg

Nya tider

Matte.vad.gör.du?! Klockan är kvart över sju och du äter frukost?? Vi ska ju ligga i sängen och gosa till halv elva i alla fall? Vad händer? Tycker inte om de här förändringar.

20110815-071419.jpg

Blixtar och dunder

20110808-225021.jpg

Vi är precis inkomna efter att ha följt Maken impulsförslag att flytta ut på balkongen i mörkret och titta på åskan.

Makens fru, alltså jag, den mörkrädda, lättskrämda, följde osäkert med ut. Omsvepta i var sin filt och med regnet smattrandes mot knäna fick vi snabbt möblera om efter att den första blixten och knallen bränt av.

När jag sen satt bredvid Maken istället för mittemot, kändes det hela mycket bättre. Med skräckblandad förtjusning lät jag mig övertalas att stanna kvar på balkongen.

I alla fall ett par knallar till. Det var ju trots allt ett väldigt mysigt förslag från min make.

Kan det bli vi igen?

Operation förlåt-oss-Kisse-att-vi-lämnade-bort-dig-till-svärmor-i-fyra-veckor-snälla-älska-oss-igen pågår för fullt.

20110806-210526.jpg

Kisse är avvaktande, lömsk, och ganska tveksamt inställd till oss.
Men efter ett tag mjuknar han lite.

20110806-210756.jpg

Det finns nog hopp för att vi ska hitta tillbaka till varandra.