Det hade varit enklare om han haft en servicelampa som tänts

Det blev en tur till doktorn för vår lille Kisse idag. En seniorundersökning skulle göras för att efterforska lite krämpor som vi fått för oss att han ådragit sig på sistone.

Inte ett knyst sa han, den lille kämpen under hela undersökningen, trots att de vände och vred på honom, tog tempen i rumpan och sen fick genomlida en blodprovstagning som hade fått vilken småbarnsförälder som helst, i motsvarande situation på barnakuten, att frivilligt hugga av sig handen om det hade hjälpt. Tre tassar fick han raka och bli stucken fyra gånger innan tillräckligt med blod var insamlat. Sen var det bara att vänta på provsvaren och då passade Kisses matte på att gråta en liten skvätt för hon tyckte så synd om sin Kisse.

Tack och lov var det allra mesta tipp topp med katten, bara en del åldersbetingade grejer och sen några saker som de inte hittade någon förklaring till. Men summa summarum så var det inte så illa som vi befarade, så vi räknar med att förhoppningsvis få ha honom hos oss lääääääääänge till.

Vi ska bara repa oss från den här dagen.

20140722-191849.jpg
Så ja, så ja…

Duckface

Var hos Svägerskan och bihangen häromkvällen och visst, pysarna har blivit större, de har fått mer kunskap i vad som är socialt accepterat och hur man för sig i möblerade rum, men trots allt detta så känner jag att jag fortfarande har en del kvar att lära dem. Jag har ju en tradition med de små liven att vid lämpade tillfällen försöka överföra lite kunskap till dem, sånt som inte ryms i den normala läroplanen för skolan.

Som sagt, pysarna har blivit större och de där tillfällena blir inte riktigt lika ofta, men nu sist gavs äntligen tillfälle att introducera ”anknäbben” när man äter Pringels-chips. Jag visade ”smal” näbb och Maken den breda varianten.
Storpysen drog det ett steg längre och korsade de båda sätten.

20140720-220952.jpg
Ingen copycat här inte.

Klippt och skuret

Fixar-Frasse flög i mig nu i eftermiddags och jag tog äntligen tag i de där klänningarna som har hängt vid symaskinen sedan i höstas i väntan på att bli omsydda.

Glömde ta en före bild, men kortade den här 20 cm. Blev som ny efter det. Nu behövs det bara en schyst bränna som matchar.

20140717-224115.jpg

Den här klänningen var ett dumt impulsköp. Har aldrig gillat den och har använt den max två gånger. Mest har jag stört mig på ärmarna.

20140717-225607.jpg

Så jag tog bort dem. Får se om jag kommer använda den mer nu?

20140717-225914.jpg

Maken hävdar nu så här i efterhand att de där två klänningarna som jag köpte igår var bortkastade pengar, men jag tror inte man kan ha för många klänningar.

”Titta i ingångshålet, så ser du vad du får”, tipsade Svågern under frukosten

I tisdags var det dags för Viktoria-loppet i Borgholm.

Jag hade den ärofyllda uppgiften att heja av hjärtats lust på Maken, Svägerskan, Svågern och alla andra i 9 kilometersloppet, eftersom jag dras med lite skadekänningar och inte själv skulle delta i loppet.

Det höll på att bli lite tokigt eftersom de dragit om banan för i år, men Fröken sedvanligt ställde sig på vanliga stället. Först efter en lång stund gick ljuset upp för mig att jag k.a.n.s.k.e. stod på fel ställe och nära på missade löparna.

Hamnade i alla fall bredvid en farmor med tre barnbarn. Hon grävde länge och väl i väskan efter tuggummi på begäran av minstingen. Sen frågade hon om någon mer ville ha. Jag var jättesugen men tydligen var frågan bara riktad mot barnbarnen.

20140717-211838.jpg

Sen kom de i alla fall, de däringa tre som jag hejade på och därefter gick jag till stadion och fick se vinnaren gå i mål. Fick också se årets Viktoriastipendiat, längdskidåkaren Ida Ingemarsson ta damernas tredje plats.

20140717-212441.jpg

Sen kom Svågern i mål, sen Svägerskan och så Maken. Alla på väldigt bra tider. Mest impad är jag så klart av min fina Make som sprang under 47 minuter! Mer än 5 minuter snabbare än förra året. Jag har ju inte tränat så mycket, sa Maken innan loppet, men jag ska ge vad jag har.
Helt rätt inställning! 80% näring, 20% träning och 100% attityd! :-)

Efter tävlingen har vi en trevlig tradition sen många år tillbaka, att gå ut och äta tillsammans med Svägerskan och Svågern. I år utvecklade vi det hela med en övernattning på Strand Hotell. Mycket trevligt! Åt gjorde vi som vanligt på Pappa Blå. Svågern var mer velig än Fröken när det skulle väljas ur menyn. Du åt kött förra gången , meddelade jag. Var jag nöjd? undrade Svågern. Eftersom den frågan var svår att minnas svaret på utsågs Bloggen hädanefter till ansvarig för ihågkomst av maten.

20140717-213935.jpg
Noteringar om förrätten: om vi inte är jättehungriga räcker det med en portion nachos nästa gång. Den.är.gigantisk.

Sen kom huvudrätten.

20140717-214743.jpg

Svägerskans heta räkor var heta enligt önskan, men min tonfisk var en besvikelse. Skriv att jag var nöjd med burgaren, bad Svågern. Maken sa inget om sin burgare, men han såg nöjd ut. Vi damer drack champagne. Det var så gott att jag har inget som helst minne av vad de andra drack.

Det var en trevlig kväll, men när de fulla och högljudda knuttarna anlände, betalde vi och gick en liten runda.

Fullt ös

Det var en mycket trevlig och väldigt social helg som passerade för Fröken och Maken.

I fredags bjöds det till ”partyparty” med grannarna, som värdinnan själv uttryckte det. Skratt, musikönskningar av mycket skilda slag och mat av dignande kvantitet. För vad sägs om dubbla efterrätter till exempel? Ja, det enda vettiga borde ju varit att säga ”Nej tack, det är proppfullt i magen. Om jag äter mer så mår jag illa.” Men när jag tittat på det smarriga en stund så var det som att vettet försvann och jag hörde mig själv säga ”Äh, vad tusan!”
Och det var gott.
Och sen mådde jag illa.

En av de bästa sakerna med att vara på fest hos grannarna (förutom trevligt sällskap) är att det är så nära hem. Tur det, för det var nästan kolsvart när vi lullade hemåt.

20140714-161849.jpg

På lördagskvällen kom Svägerskan och Co. över på mat och häng. Vi konstaterade att sist det åts mat i samma konstellation var det vi som bjöd in då med. I.say.what? Det brukar ju vara vice versa, dvs Fröken och Maken som är matgäster hos Svägerskans. Bäst att det inte blir en vana.

Vi var crazy och spelade ute-yatzy inne, eftersom vädret var ostadigt värre. Sen hade Pysarna skjuttävling, medan vi andra hängde i soffan och följde spontana idéer.

20140714-231645.jpg

20140714-231946.jpg

Sen igår söndag så var vi väl egentligen inte så sociala förrän på eftermiddagen då det var en näringsföreläsning med efterföljande träning. Och egentligen var det väl slut där, men på något vänster kom Fröken att snacka fotboll med Lovisa med familj och i den vevan bjöds det till fotbollstittande i det Frökenska hushållet. Söndagskvällen till trots så tackades det ja till inbjudan.

Sen började fotbollen och det var ju inte Brasilien som spelade, så det blev ju inte så många mål gjorda, så jag sysselsatte mig med att frisera Lovisa. Hittade en youtube-kanal för ett tag sen med beskrivningar på flätningar, men eftersom varken Fröken eller Maken har överdrivet mycket hår, passar jag på att öva på mina långhåriga vänner.

20140714-233714.jpg

Mycket rolig och händelserik helg. Vad mycket trevligt folk vi känner.